Njuike sisdollui

Šloahta čoakkáldagat

Gonagaslaš čoakkáldagaide leat čohkkejuvvon dáidda- ja kulturárvodávvirat mat iešguđet ládje devdet ja hervejit Norgga historjjá 1814 rájes otnážii. Doppe leat sihke govvadáidda, govvejuvvon govat, duhkorasat, heastavuodjinbiergasat, viessogálvvut, silbbat, lihtit, biktasat ja tekstiillat ja gievkkandávvirat – earet eará.

Norgga Gonagasbearaš guođđá Københámmana 1905 - Vilhelm Arnesen 1906-1906 (Govva: Gonagaslaš hoavva)

Gonagaslaš čoakkáldagaid earenoamáš dovdomearka lea ahte dat sisttisdollet maid arkiivamateriálaid ja govaid mat hui earenoamáš láhkái eallindahket historjjá. Čoakkáldagat sisttisdollet muitalusaid mat eai muitaluvvo gostege eará báikkis Norggas.

Ollu dain dávviriin leat ain geavahusas, ja oassi dain čájehuvvojit gussiide go sii leat oahpisteaddji mielde Šloahtas čájehanmátkkis dan áigodagas go Šloahtta lea álbmogii rabas, ja čájehuvvojit maid Dronnet Sonja DáiddaStálja čájáhusain. Dávviriid luiket maid eará čájáhusaide museain Norggas ja olgoriikkain.

1906 Ruvdnenvovdna, maid O. Sørensen vovdnafabrihkka Christianias lea ráhkadan (Govva: Jan Haug, Gonagaslaš hoavva)
Norgga Gonagasbearaš guođđá Københámmana 1905 - Vilhelm Arnesen 1906-1906 (Govva: Gonagaslaš hoavva)
Riikkaránut. Govva: Gonagaslaš čoakkáldagat.
Kommoda mii lea ráhkaduvvon Georg Haupt bargolanjas, gaskal 1784 - 1788. Govva: Kjartan Hauglid, Gonagaslaš hoavva
Norgga alimisriekti attii máleriija man namma lea Markblomster skeaŋkan Gonagas Olavii su 70 jagi beaivái (Govva: Kjartan Hauglid, Gonagaslaš hoavva)
Dolas gollehuvvon bronsa taffeldiibmu, mii lea ráhkaduvvon Pariissa diibmofitnodagas Potonié Léon sullii 1827-1839 (Govva: K. Hauglid, Gonagaslaš hoavva)

Čájeha 8 oktiibuot 17